Populära teman och typer av byggmodeller
Vad som skiljer grenarna åt i arbetssätt och tidsåtgång, vilka skalor som gäller och vilka svenska förebilder som finns.
Modellbygge ser ut som en hobby men fungerar som sex. Den som bygger pansar i 1:35 och den som målar figurer i 54 mm ägnar sig åt olika saker, med olika verktyg och olika mått på vad som är bra. Den här sidan går igenom grenarna, vad var och en kräver och var de svenska förebilderna finns.
- 1:35Standardskalan för militärfordon
- 1:72Vanligaste skalan för flyg
- 1:24Standard för bilmodeller
- 1:350Vanligast för örlogsfartyg
Vad den här sidan är. Hobby Sweden är en redaktionell sajt om modellbygge och radiostyrda modeller. Redaktionen säljer inga byggsatser och företräder ingen tillverkare.
Skalorna nedan är kontrollerade mot vad svensk fackhandel för i lager. Utbudet ändras, så en gren kan ha fler skalor än de som nämns här.
Militärfordon
Den gren där ytbehandlingen dominerar. Ett stridsvagnsbygge tar kanske en tredjedel av tiden att sätta ihop. Resten går åt till grundfärg, kamouflage, dekaler, washes, torrborstning, pigment och lera.
Skalan är 1:35 så gott som alltid. Där finns satserna, figurerna, tillbehören och de tryckta referensverken. 1:72 används av dem som bygger hela förband eller har ont om hyllplats. 1:16 väljs av dem som vill ha en modell som väger något.
Svenska förebilder är en särskild dragning. Stridsvagn 103 med sin fasta kanon finns i flera skalor, Centurion i svensk tjänst blir Strv 81 eller 101 med rätt detaljer. Pansarbandvagn 302 har fått satser från mindre tillverkare. Ombyggnad från en utländsk grundsats är vanligt.
Flygplan
Störst utbud av alla grenar och den vanligaste ingången i hobbyn. Tre moment avgör resultatet: skarvarna mellan kroppshalvorna, klarplasten över cockpit och dekalerna. Går något av dem fel syns det på en meters håll. Går de rätt ser modellen bra ut även utan avancerad vädring.
1:72 och 1:48 delar marknaden. Den mindre skalan ger modeller som får plats i en vanlig bokhylla och satser som går fort att bygga. Den större ger utrymme för cockpitdetaljer, öppna luckor och mer synligt ytarbete. Utöver dem finns 1:32 för den som vill ha en stor modell och 1:144 för trafikflyg.
Svenska förebilder är ovanligt väl försörjda här. Draken, Viggen och Gripen finns i flera skalor från både stora och små tillverkare. J 29 Tunnan har fått moderna satser. Svenska flygvapenmarkeringar finns som separata dekalark.
Fartyg och båtar
Två helt skilda traditioner ryms i ordet. Plastsatser av örlogsfartyg i 1:350 och 1:700 byggs ungefär som andra plastmodeller, med den skillnaden att fotoetsade räcken och radarantenner är närmast obligatoriska. Träsatser av segelfartyg byggs i stället av spant och plankor, mer som riktigt skeppsbygge i miniatyr.
Vattenlinjemodell eller hel skrovmodell är ett tidigt val. Vattenlinjemodellen kapas vid vattenytan och ställs på en havsbas, vilket ger en mer levande bild men kräver att du bygger sjön, medan hela skrovet visar konstruktionen och kräver ett stativ.
Bilar och motorcyklar
Grenen med omvänd svårighetskurva. Bygget är okomplicerat med få delar och god passform, medan lackeringen är det svåraste momentet i hela hobbyn. En blank yta förstorar varje dammkorn, varje apelsinskalseffekt och varje ojämnhet i underlaget.
1:24 och 1:25 är standard. 1:12 finns för den som vill ha öppningsbar motorhuv och synlig motor. 1:43 är skalan för samlarmodeller som säljs färdigbyggda och används sällan för byggsatser.
Motorcyklar hör till samma gren men bygger annorlunda. Där bilen har ett skal som göms av lacken ligger allt öppet: ram, motor, kedja, kablar och ekrade hjul. Byggtiden går till montering i stället för till lackering. Den vanliga skalan är 1:12.
Byggnader och arkitektur
Två helt olika saker säljs under samma ord. Den ena är hus till diorama och modelljärnväg, gjutna i plast eller stansade i kartong, avsedda att stå bredvid fordon i 1:35 eller tåg i H0. Den andra är arkitekturmodeller av kända byggnader, ofta i laserskuren plywood eller etsad metall och monterade utan lim.
Skalan skiljer dem åt tydligare än materialet. Dioramahuset måste följa fordonens skala för att fungera i scenen, medan arkitekturmodellen inte har någon granne att förhålla sig till och säljs i den storlek som ger ett rimligt antal delar.
Den som bygger hus till ett diorama möter ett problem de andra grenarna slipper. En byggnad i full skala blir enorm i 1:35, så nästan alla dioramahus är fasader eller ruiner. Att antyda ett helt hus med ett hörn är därmed en egen färdighet.
Figurer
Här är byggmomentet försumbart. En figur består av några delar och sitter ihop på en kvart. Sedan tar målningen vid. Den gäller hudtoner, ögon, tygveck och ljusriktning snarare än plast. Arbetet liknar måleri i miniatyr mer än montage.
1:35 följer militärmodellernas skala så att figurer kan placeras vid fordon. 54 mm är den klassiska historiska figurskalan. 28 mm kommer från figurspel. Färdigheterna överförs direkt mellan skalorna, men de små storlekarna kräver stadigare hand.
Diorama och vinjett
Den gren där modellbygget möter komposition. Ett diorama placerar en eller flera modeller i en miljö och berättar något: ett fordon som passerar en förstörd bro, en mekaniker vid en motor, ett flygplan som lastas. En vinjett gör samma sak i mindre format, ofta med en enda figur och några få element.
Tekniken hämtas från flera håll. Terräng byggs av gips, spackel och strömaterial, vegetation från modelljärnvägens sortiment, vatten av gjutharts. Det svåra är sällan hantverket utan att välja bort. Ett diorama med för mycket i sig berättar ingenting.
Science fiction och fantasy
Grenen har vuxit i takt med att licensierade satser blivit vanligare. Här finns ingen förebild att jämföra mot, vilket tar bort noggrannhetskravet men lägger till ett annat. Modellen ska se trovärdig ut på sina egna villkor. Vädring och slitage används därför lika mycket som i militärmodeller.
3D-utskrivna delar har haft störst påverkan här. En förebild som aldrig fått en gjuten sats kan finnas som filer. Små tillverkare kan sälja i upplagor som inte hade burit en stålform.
Fyra saker som skiljer grenarna åt mer än man tror
- Tidsfördelningen mellan bygge och målning På en bilmodell går tiden till lackering, på en figur till målning, på ett fartyg till montering av tusentals små delar. Välj efter vilket arbete du vill göra.
- Hur mycket referensmaterial som krävs Militärmodeller och flyg har en hel litteratur bakom sig, där noggrannhetsdiskussionen är en del av hobbyn. Science fiction har ingen sådan börda alls.
- Hyllutrymmet per modell Ett 1:350-fartyg tar en halv meter, en 1:72-jaktflygplan tar femton centimeter. Det påverkar hur många modeller du kan visa upp innan hemmet är fullt.
- Vad som avgör kvalitet Ett pansarbygge bedöms på ytan, ett flygbygge på skarvarna, en figur på ansiktet, ett diorama på berättelsen. Kritik från en gren är inte alltid relevant i en annan.
Vanliga frågor
Vilken gren ska jag välja?
Välj efter förebild och inte efter svårighetsgrad. Den som bygger något hen redan är intresserad av orkar ta sig igenom passformsproblem och ommålningar. Flyg och militärfordon har störst utbud och därmed flest nybörjarvänliga satser.
Varför är 1:35 standard för militärfordon?
Skalan kommer ursprungligen från motoriserade leksaksmodeller och etablerades av japanska tillverkare på sextiotalet. I dag är den självförstärkande: eftersom nästan alla satser, figurer och tillbehör finns i 1:35 väljer nya tillverkare samma skala.
Vad är skillnaden mellan diorama och vinjett?
Storleken och antalet element. En vinjett visar en modell och en liten miljö, ofta bara en bas med ett par detaljer som sätter sammanhang. Ett diorama är större och berättar en händelse med flera figurer eller fordon.
Går det att bygga svenska förebilder?
Ja, men utbudet är ojämnt. Stridsvagn 103, Centurion i svensk tjänst och flera Saab-flygplan finns som byggsatser, ibland från mindre tillverkare i harts. Vasa finns i flera träsatser. För en del svenska förebilder krävs ombyggnad av en utländsk sats.
Vilken skala är bäst för fartyg?
1:350 ger en modell som går att detaljera och som fortfarande får plats. 1:700 tar mindre plats och används av dem som bygger hela förband, men detaljerna blir små nog att kräva fotoets. Segelfartyg i trä har helt egna skalor.
Är figurmålning en egen hobby?
Ja. Bygget tar en kvart och målningen tar veckor. Färdigheterna liknar mer akvarell och oljemåleri än modellbygge. Många figurmålare kommer från figurspel snarare än från plastmodeller.
Vad menas med vädring?
Tekniker som får en modell att se använd ut i stället för nybyggd. Damm i skarvar, rost kring nitar, blekt färg på ovansidor och lera på hjul. Vädring är det som skiljer en modell som ser ut som plast från en som ser ut som ett fordon i skala.
Kan man blanda material i samma bygge?
Det är regel snarare än undantag i mer avancerade byggen. Plastsats som grund, fotoetsad mässing för tunna detaljer, hartsdelar för det som gjuts bättre och metallrör för kanoneldrör. Varje material kräver sitt lim.
Vilka grenar växer just nu?
Science fiction och fantasy har vuxit i takt med att licensierade satser blivit vanligare. 3D-utskrivna delar har öppnat för förebilder som aldrig fått en gjuten sats. Traditionella grenar som flyg och pansar ligger stabilt.
Källor
- IPMS Sverige, SM i Modellbygge: de åtta tävlingsklasserna, som visar hur grenarna delas in i Sverige.
- Modellbygge iFokus: svenskt forum vars ämnesindelning visar vilka grenar och svenska förebilder som är aktiva.
Läs vidare
Har du inte byggt förr är modellbygge för nybörjare rätt ingång, med genomgång av verktyg för modellbygge och de olika sorters plastlim som används.
Vill du se vad som är möjligt i din gren är en modellbyggartävling det snabbaste sättet. En modellbyggarklubb ger tillgång till folk som byggt förebilden förut.
Sidan är redaktionellt material. Utbudet av byggsatser ändras löpande, så kontrollera aktuella skalor och förebilder hos fackhandeln.